En månad till julafton

Idag är det den 24 november och alltså en månad kvar till julafton. Helt otroligt att förstå när man tittar ut och ser det fantastiska höst vädret. Idag skiner solen verkligen men är lite kallt.
Igår var jag så flitig att jag klippte gräset ännu en gång i år men dock för sista gången, nu kan snön få komma.

Tittade tillbaka i bloggen och vad jag hade skrivit den 24 november 2008 då Evelina fortfarande fanns hos oss.

24 November-08
nu har vi varit här på Bus avd 64 i en månad. Man börjar kunna vad alla sköterskor heter och har börjat lära känna en del föräldrar. Man pratar och delar med sig av sin sjukdom ,men det går inte att jämn föra varandra för ingen är lik den andra. Det har kommit lite snö så vi går ut en stund och leker.
Är hos sov doktorn för nytt benmärgsprov och ryggmärgsprov. Dom passade på att titta i underlivet. där domhittader en knuta ,som dom ska ta prov på imorgon så hon ska sövas då igen.

Minns dom dagarna som om det vore igår. Evelina hade den ena komplikationen efter den andra fast vi bara var en månad inne i behandlingen. Denna dagen var trots allt ganska bra då vi kunde gå ut en stund och leka.
Tiden kring jul är extra smärtsamt. Orkar inte med all hysteri kring allt med klappar mm
Nu är våra barn stora, men man blir aldrig för stor för julklappar det är alltid roligt att få.
Så något kul får man väl hitta på till dom.

Emelie vår stora flicka har just nu praktik i skolan och är på ett stöd och service hem för förstånds handikappade. Hon trivs jätte bra och vill nog jobba inom det. Känns bra att hon verkar ha valt rätt linje och vet lite vad hon vill syssla med senare.
Joacim fick inte förlängt som personlig assistent och det går lite trögt för honom just nu.
Han läser dock historia ett par timmar i veckan på komvux men det blir inga pengar av det tyvärr. Han har bokat en resa med kompisar till Österrike v 10 så hoppas att han kan få några timmars jobb innan det.

Våra jobb rullar på ena dagen den andra lik. Fagge har haft endel ryggsmärtor och haft svårt att jobba men försöker bättra på tillståndet med sjukgymnastik dagligen. Själv har jag lite problem med en höft och strålande smärtor i benet som helst ger sig tillkänna natte tid och stör min sömn. Har inte varit hos doktorn men funderar på det för det har hållit på så sen maj månad nu.
Ja så har vi det här hemma. Just nu sitter jag i Evelinas rum. Ser solkatten leka på hennes fotografi på väggen. Jag saknar henne så mycket. Tänk att få hålla om henne igen, höra hennes röst och pussas. Vi kunde kanske bakat lite idag och lekt med barbies och tittat på film. Precis så som hon älskade att ha det.  Istället så får jag försöka hitta på något att göra själv. Här finns massor att ta tag i bara orken finns.
Ta vara på tiden tillsammans man vet aldrig när livet förändras…….