lördag 15 oktober 2011

Oktober..

Ja då var vi ända framme i Oktober månad. Det är helt otroligt vad tiden och dagarna går fort.
Det var ju ett tag sedan jag skrev på bloggen, och det är väl mest för att jag inte vet vad jag ska skriva om längre.
Våra dagar består mest av att jobba, gå i skolan, städa och laga mat. Emelie har tack o lov sin handbollsträning och lite matcher då och då, så ibland har vi lite att hitta på.

Oktober är ännu en månad full med dåliga minnen för mig. Jag kan minnas natten då Fagge ringde mig på jobbet och sa att Evelina hade jättehög feber som inte gick ner...minns dock inte om jag körde hem eller sa att vi skulle avvakta tills morgonen.
Sen började tider med förkylning och feber och läkarbesök på vårdcentralen.
Först en pencillinkur som inte tog ett dugg och sen ett nytt besök på vårdcentralen där dom sa att Evelina hade öroninflammation och hon fick en annan kur. Verkade inte den på ett par dagar så skulle vi höra av oss igen. Och den kuren tog inte heller utan Evelina blev ju bara hängigare för varje dag, så vi åkte till vårdcentralen igen där dom skickade oss vidare till barnakuten och ännu fler prover som slutligen visade sig i att vår dotter hade leukemi. Det absoluta svaret om leukemi fick vi senare i Lund några dagar senare. Närmare bestämt den 27 oktober........

Ja som ni kan förstå så är jag inte mitt rätta jag nu heller. Känner mig så trött, yr och har allt som oftast huvudvärk. Vad det beror på vet jag inte men har fått en tid till provtagning för att se om det går att göra något åt, eller det är så här det är bara.

Blir så glad av att se att det fortfarande finns några där ute som ändå läser bloggen och lämnar en kommentar då och då, det stärker fortfarande mig. Blev speciellt glad av att läsa en mammas kommentar. Hon hade visst barn nere på Evelinas dagis och skrev att Evelinas minneshylla fanns kvar. Jag fick tårar i ögonen och tänkte tillbaka på tiden när Evelina var på dagis, hon älskade sitt dagis och ville sällan gå hem. Det värmer i hjärtat att höra att dom fortfarande har bilder kvar av henne och att hon fortfarande får leka där,för det gör hon nog.

Den lilla ängeln som vi säljer till förmån för barncancerfonden finns fortfarande att köpa om man är intresserad. Och vill man hjälpa till att sälja i sin affär mm så är det bara att höra av sig till Evelinas mormor Rose-Marie Juhlin 0430-50620 eller 0702451002. Finns lite bilder i några av inläggen på änglarna.


En dag kommer vi att åter mötas
Jag kommer att få hålla din lilla hand i min
Och kan smeka din så lena kind
Vi kan skratta leka och skoja
Kan få höra dig säga : jag älskar dig mamma
Och då kan jag få svara att Jag älskar dig min fina prinsessa
Lova att aldrig lämna mig igen........

6 kommentarer:

  1. Kära Cilla, ja dagarna går för fort. känner att jag inte hinner med......Grattis till Evelina i efterskott och många kramar till er!
    Hoppas du får hjälp med din huvudvärk och yrsel. Var rädd om dig.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Åh jag kan inte förstå hur tungt du har det, bara ana mig till det. På samma sätt som de som inte har barn med cancer kan förstå hur jobbigt det är. Jag förstod inte det innan Emilia blev sjuk.
    Önskar jag kunde göra något för att det skulle blir lättare för dig.
    Min mormor sa en gång att det tyngsta man kan vara med om var att förlora sitt barn (hennes dotter, min moster var 60år när hon dog och mormor närmare 90) och jag tror hon har rätt. Spelar ingen roll hur gammalt ens barn är. Tur att du har din familj och Emelie omkring dig.
    Styrkekramar till dig och jag hoppas att det blir lättare allteftersom tiden går och att du börjar må bra!
    Kram Cissi <3

    SvaraRadera
  3. Skickar kramar till er.
    Brukar läsa bloggen lite då o då.
    Fin dotter ni hade...kramar

    SvaraRadera
  4. Kära Cilla med familj!

    Klart att vi är många som fortfarande läser denna sida. Jag för min del kommenterar inte alltid ( är lite dålig på det:-( ) men jag läser alla din underbara inlägg.
    Ni kommer ALLTID att finnas i våra hjärta & tankar likaså eran underbara ängladotter.

    Bamse kramar

    MIa

    SvaraRadera
  5. Hej. Jag ryser verkligen när jag läser dina inlägg på denna bloggen och lider med er. Önskar er all lycka i fortsatta livet och all lycka till lilla Evelina i himmelen. Nu är det så att det som skrämmer mig mest är att nu sitter jag här ungefär 2 år efter(?) och har en fin liten ängel runt min hals som jag har fått av min bästa väns mamma. Min vän är nämligen väldigt sjuk i cancer och har vårdats ett tag på Sjukhuset i Lund. Denna ängel runt min hals stärker mig oerhört mycket då jag vet att var jag än är, och hur situationen än ser ut, så är min vän alltid med
    Mig och jag alltid med honom. Så tack. Denna ängel har hjälpt mig enormt.

    SvaraRadera