Snart 3 år har gått.........

Älskade dotter och finaste goaste lilla syster..........du fattas oss så oerhört mycket var eviga dag.

Det är ord som jag bara vill skrika ut var eviga dag. Min / vår sorg är så enorm och gör så ont. Den korta tid vi fick tillsammans,men så mycket glädje Evelina gav oss. Hur kan något så här fel få hända någon ??
Hur kan någon vilja ett litet barn något så ont ??

Vi minns allt som om det vore precis, var eviga sekund du kämpade och läkarna försökte rädda ditt liv. Kan ännu höra dom springande stegen i korridoren när dom rusade iväg och kom springande tillbaka med en hjärt startare....kan höra mig själv skrika ut.....inne i rummet kämpar du mot ljuset , men vi är inte hos dig. Vad tänkte du ?? Undrade du var vi var ?? Din mamma och pappa ??
Du kämpade emot, du ville inte släppa taget om livet. Men du orkade inte. Din lilla kropp gav upp........

Att inte ha fått finnas vid din sida när du gick mot ljuset. Det är bara en av alla miljoner minnen som
plågar en varje dag ........

Jag vet att du finns här runt om oss och vakar över oss. Jag kan känna att du är här men vill så gärna ha starkare tecken från dig. Du kommer som hastigast i drömmarna ibland, men alldeles för sällan.

Den 9 Maj är det 3 år sedan Evelina förlorade kampen mot cancern. Åren har gått otroligt fort, och tur är väl det egentligen. Men 3 år är ändå ingen lång tid, för det känns ju som alldeles nyss, fast det känns som en evighet sen jag fick hålla dig i mina armar, krama dig och säga till dig hur mycket jag älskar dig.
Tänd gärna ett ljus för vår lilla fina Evelina och hedra hennes minne. Även om ni inte kände henne så tror jag att alla vet att hon var en härlig och go liten tjej. Sätt gärna in 20 kr eller nått på Evelina fonden. 20 kr kan rädda liv...livet på andra barn som ska få bli äldre än 4 år.

Nu tar vi en dag i taget igen och livet går vidare fast lite annorlunda än ett vanligt liv...