.
Idag fyller vår fina underbara lilla Evelina 7 år. Att inte få uppleva den dagen tillsammans och även alla andra dagar är helt ofattbart och otröstligt.
Evelina har fått ballonger och blommor idag och när det blir mörkt sänder vi upp en minnes lyckta till henne fylld med kärlek och hoppas att hon kan se och känna den.
7 år idag. En stor tjej nu och man undrar förstås hur allt skulle varit och hur hon skulle varit och sett ut. Helt underbart glad snäll och så otroligt söt och go som hon alltid var så klart. Men för oss och i våra minnen och hjärtan kommer Evelina alltid att vara 4 1/2 år..........
Evelina fick diagnosen ALL(Akut Lymfatisk Leukemi)den 27/10-08. Hon svarade inte tillräckligt på induktionsbehandlingen. Evelina uppgraderades till den sk högriskbehandlingen(HR).Behandlingen avslutas med en SCT. Ena dagen är inte den andra lik, men i slutänden blir Evelina frisk igen... Evelinas kamp tog slut den 9 Maj 2009(ondskan segrade).Evelina fick en bakterie o gick in i septisk chock. Hon dog alltså inte av sin grundsjukdom(leukemin). Förlusten av vår fina flicka är oerhörd..
tisdag 6 september 2011
fredag 26 augusti 2011
Semestern över......
Ja då är semestern slut för denna gången...fast vi har faktiskt redan jobbat en vecka och den var riktigt lång,men nu är det helg..
Sommar och semester ger en ännu mer saknad och längtan efter vår lilla flicka.På somrarna åker man till djurparker ,badar och mycket annat roligt tillsammans för det är då man har så mycket tid för varandra. Så visst har det varit en sommar och semester med tårar,tankar och längtan i mängder....
Vi har varit i sommar stugan en vecka och Emelie hade två kompisar med sig så vi hade lite liv och ljud i stugan och det kan behövas ibland. Vädret har väl inte varit det bästa men 2 dagar vid stranden i Bergkvara fick vi i alla fall. Tjejerna hade roligt tillsammans vad jag kan förstå. Dom träffade några killar och fick åka Jet ski och motorbåt.
Där i stugan fick jag den kloka ide`n att vi skulle boka en resa till värmen (fast vi hade diskuterat det lite innan) ,sagt och gjort så blev det en resa till Turkiet och vi skulle få värme och sol i mängder. Så i måndags morse kom vi hem från den resan som var riktigt härlig och till belåtenhet för oss tre som var där. Joacim var hemma och passade djuren och huset. Han åker till Cypern med kompisar på måndag,så han får också sin del av sol och värme.
Sist vi var i Turkiet och Alanya var 2006 och Evelina var också med oss,det var hennes första resa till utlandet. Vi bodde inte långt i från det hotellet vi hade då, men ville inte ha samma ändå. Vi träffade faktiskt en kille som jobbade på hotellet vi var på 06 men som nu var kypare på en resturang som vi hamnade på och Fagge och han tittade på varandra och sa: dig känner jag igen. .. ganska kusligt och konstigt för det är ju faktiskt 5 år sedan och hur många gäster har dom inte egentligen.??
Vi hade i alla fall en riktigt varm och solig sista semester vecka och det känns bra nu när man är hemma i trista Sverige vädret igen......
Vardagen rullar på i sakta takt. Emelie har börjat 9an och Joacim är arbets sökande men ska plugga upp några ämnen i väntan på jobb. Jag och Fagge jobbar på som vanligt men är oftast trötta och slitna , både inombords och utombords. Det sägs ju att tiden läker sår....men det är bara ett ytterligare dumt ordspråk som det inte finns det minsta sanning i.
Om två veckor fyller vår älskade lilla flicka 7 år i sin himmel....men hon fick bara vara med oss i 4 år och 8 månader...det gör fruktansvärt ont ska ni veta....
Sommar och semester ger en ännu mer saknad och längtan efter vår lilla flicka.På somrarna åker man till djurparker ,badar och mycket annat roligt tillsammans för det är då man har så mycket tid för varandra. Så visst har det varit en sommar och semester med tårar,tankar och längtan i mängder....
Vi har varit i sommar stugan en vecka och Emelie hade två kompisar med sig så vi hade lite liv och ljud i stugan och det kan behövas ibland. Vädret har väl inte varit det bästa men 2 dagar vid stranden i Bergkvara fick vi i alla fall. Tjejerna hade roligt tillsammans vad jag kan förstå. Dom träffade några killar och fick åka Jet ski och motorbåt.
Där i stugan fick jag den kloka ide`n att vi skulle boka en resa till värmen (fast vi hade diskuterat det lite innan) ,sagt och gjort så blev det en resa till Turkiet och vi skulle få värme och sol i mängder. Så i måndags morse kom vi hem från den resan som var riktigt härlig och till belåtenhet för oss tre som var där. Joacim var hemma och passade djuren och huset. Han åker till Cypern med kompisar på måndag,så han får också sin del av sol och värme.
Sist vi var i Turkiet och Alanya var 2006 och Evelina var också med oss,det var hennes första resa till utlandet. Vi bodde inte långt i från det hotellet vi hade då, men ville inte ha samma ändå. Vi träffade faktiskt en kille som jobbade på hotellet vi var på 06 men som nu var kypare på en resturang som vi hamnade på och Fagge och han tittade på varandra och sa: dig känner jag igen. .. ganska kusligt och konstigt för det är ju faktiskt 5 år sedan och hur många gäster har dom inte egentligen.??
Vi hade i alla fall en riktigt varm och solig sista semester vecka och det känns bra nu när man är hemma i trista Sverige vädret igen......
Vardagen rullar på i sakta takt. Emelie har börjat 9an och Joacim är arbets sökande men ska plugga upp några ämnen i väntan på jobb. Jag och Fagge jobbar på som vanligt men är oftast trötta och slitna , både inombords och utombords. Det sägs ju att tiden läker sår....men det är bara ett ytterligare dumt ordspråk som det inte finns det minsta sanning i.
Om två veckor fyller vår älskade lilla flicka 7 år i sin himmel....men hon fick bara vara med oss i 4 år och 8 månader...det gör fruktansvärt ont ska ni veta....
måndag 8 augusti 2011
Sommaren
Nu har snart hela sommaren passerat och semestern över för denna gången. Man hinner aldrig med så mycket som man vill, men vilat upp oss det har vi verkligen gjort. Vi har dock en utlandsresa framför oss innan skolan och jobben kallar. Det ser vi verkligen fram emot, blev bestämt för en vecka sedan, så det blir ett härligt slut på semestern att bära med sig in i hösten och vintern.
Så klart har det inte gått en enda dag utan att vår Evelina funnits med oss i våra tankar, och en stark längtan och önskan att hon skulle varit här med oss. När vi är på stranden så är där alltid glada badande barn och smärtan gör sig extra påmind hela tiden, det är något vi måste lära oss leva vidare med, men ofta känns det helt omöjligt att man ska kunna gå vidare .
Emelie har haft ett roligt sommarlov vad jag har förstått och varit med sina kompisar så gott som varenda dag. Just nu är vi några dagar i Knäred hos min mamma och Emelie är med oss, det är inte ofta hon är det men när hon är det så är det jättemysigt.
Storebror Joacim är inne på sin sista jobbvecka och har jobbat hela sommaren, men fick tyvärr ingen förlängning på jobbet , vilket vi hade hoppats på. Så nu får vi se vad han ska hitta på...
Barnens morfar har varit hemma några veckor i sommar, han har inte varit hemma sen Evelina begravdes -09
Morfar har en hel del vänner, syskon och så klart oss barn som han ska hinna med och träffa under sin tid här. I normala fall så bor han i New York, sen 30 år tillbaka, men har trots avståndet både kommit hem ofta och ringt mycket så barnen har ändå en bra kontakt med honom tycker jag.
Jaha nu är det väl bara till att sätta fart och få lite gjort av allt som man hade tänkt nu när man var ledig, måla och röja garderober mm men kommer solen så skjuter vi det åt sidan igen och åker och badar.....det finns ju alltid kvar och man kan ta tag i det en annan gång som orken faller på.
Fortsatt trevlig sommar alla / Kram
onsdag 6 juli 2011
När vi går längs stigen.......
Vilken otroligt fin sommar det börjar bli. Den ena dagen varmare än den andra. Ganska jobbigt med denna värmen men man ska ju inte klaga, det kunde ju regnat.
Vi brukar åka upp till skogen som ligger vid kyrkogården och gå långa rundor med hunden ( eller springer vi ) och en mer ro givande och skön plats att vara på vet jag inte om finns egentligen. Man känner närheten av Evelina när man går där.Dels för att vi varit där tillsammans ett antal gånger och haft picknick och även dragit henne på pulka där uppe. Det är med blandade känslor man går dä . Man kan le för sig själv och minnas henne springa framför en och se henne stanna och plocka blommorna som finns där. Och sen kan man låta tårarna rinna hejdlöst och skrika rakt ut sin smärta ,ingen ser ingen hör, bara Evelina och jag.....
Längs stigen känner man doften av smultron, och det lyser alldeles rött på vissa ställen. Det luktar så gott och man blir lite sugen på att plocka några. Först tänker jag på alla djuren som springer där och kissar och sånt. Men sen tänker jag...vad kan lite kiss skada mig egentligen, jag har redan utstått det värsta tänkbara. Jag bestämde mig för att plocka två stycken. Ett till Evelina och ett till mig, och jag kan tala om att dom smakade helt underbart.
Det lyser helt lila av alla blommor runt omkring oss, och man blir nästan tårögd av att se så vackert det är i skogen nu. Varje årstid har sin skönhet på olika sätt,men just nu är det så fint med alla blommorna. Kan inte låta bli att fundera på hur det ser ut på den plats där Evelina befinner sig nu och där vi ska åter mötas. Jag inbillar mig att där är varmt, grönt,ljust och massor av blommor och träd.........om man ändå kunde få ett svar på det
Vi brukar åka upp till skogen som ligger vid kyrkogården och gå långa rundor med hunden ( eller springer vi ) och en mer ro givande och skön plats att vara på vet jag inte om finns egentligen. Man känner närheten av Evelina när man går där.Dels för att vi varit där tillsammans ett antal gånger och haft picknick och även dragit henne på pulka där uppe. Det är med blandade känslor man går dä . Man kan le för sig själv och minnas henne springa framför en och se henne stanna och plocka blommorna som finns där. Och sen kan man låta tårarna rinna hejdlöst och skrika rakt ut sin smärta ,ingen ser ingen hör, bara Evelina och jag.....
Längs stigen känner man doften av smultron, och det lyser alldeles rött på vissa ställen. Det luktar så gott och man blir lite sugen på att plocka några. Först tänker jag på alla djuren som springer där och kissar och sånt. Men sen tänker jag...vad kan lite kiss skada mig egentligen, jag har redan utstått det värsta tänkbara. Jag bestämde mig för att plocka två stycken. Ett till Evelina och ett till mig, och jag kan tala om att dom smakade helt underbart.

Det lyser helt lila av alla blommor runt omkring oss, och man blir nästan tårögd av att se så vackert det är i skogen nu. Varje årstid har sin skönhet på olika sätt,men just nu är det så fint med alla blommorna. Kan inte låta bli att fundera på hur det ser ut på den plats där Evelina befinner sig nu och där vi ska åter mötas. Jag inbillar mig att där är varmt, grönt,ljust och massor av blommor och träd.........om man ändå kunde få ett svar på det
söndag 26 juni 2011
Midsommar helgen över.....

Ja då har man fått vara lite extra ledig från jobbet ,men dagarna går ju så fort.
Midsommarafton firade vi med våra goa vänner och då hemma hos familjen Cartne i år..
På morgonen var jag hos Evelina och lämnade henne en midsommar krans från min mamma och en midsommar bukett, tände ljus och gjorde lite fint och talade om för henne att det var midsommar och att vi skulle vara med våra vänner och att alla saknar henne så mycket....
Vi har slutat gå ner till "Gröningen" där villa föreningen alltid har en midsommarstång och dans kring den och godis till barnen. Sist vi var där var midsommar 2008 och Evelina var med oss och tycker det är jätte kul med dans mm, så det är bara till att plåga sig i onödan med att gå dit och se alla glada,fina sommar klädda barn som dansar och har roligt.
I stället bakade jag bröd som jag skulle ta med mig och packade ner lite annat smått och gott inför dagen.
Åsa hade gjort en massa roliga lekar och stämningen blev på topp och så klart vann mitt lag. Det är alltid kul att göra någonting och inte bara sitta still och äta en massa. Åt gjorde vi förstås en hel del också. Det va potatis ,sill och pajer och silla tårta och en massa annat så mätta blev vi. Det blev en hel del snaps visor och vätska till det också.
Dagen och kvällen blev helt perfekt och mycket trevligt som alltid.
Nu är det bara fyra veckor kvar innan semestern och den är väldigt efter längtad. Vi har inget bestämt vad vi ska göra på vår ledighet utan tar dagen som den kommer.
Travlig sommar alla blogg läsare
onsdag 15 juni 2011
Studenten och allt runt omkring....
Då var den efterlängtade student festen äntligen över och nu är det vanlig vardag igen....
Planeringen inför studenten gjordes som tur var med goda vänner som vi skulle ha en gemensam fest med, för att våra barn har umgåtts sedan 6 års ålder minst och alla fyra tog studenten denna soliga varma dag.
Det blir så mycket lättare och trevligare att planera i hopa för både oss vuxna och ungdomarna, och allt blev väldigt lyckat.
Dagen började för Joacim med champange frukost klockan 7 på fredags morgonen och sen var det utgång på skolan klockan 13 för ungdomarna och deras nya liv började........
Sen åkte dom rundor på stan i ett släp efter traktor och anlände till festen där släkt och vänner väntade. När dom anlände skålade vi i champange och festen var i full gång.
Vi föräldrar hade skrivit en sång till våra studenter som vi sjöng för alla under middagen och den blev mycket populär.Vi hade skrivit lite smått och roligt om våra barn.
Maten bestod av en härlig buffe`med fläsk file och kyckling file potatis gratäng och massor av annat. Smakade jätte gott.
Senare blev det kaffe och tårta och då var det förstås tårtor med bilder på barnen, goda och så fina.
Festen varade hela natten och alla våra ungdomar var exemplariska och deras vänner också. Dom försvann vidare in till stan och det var vi gamle som blev kvar och festade vidare,och det kändes lite av dagen efter.....men ibland måste man bara släppa allt och bara få va, även om det kan bli lite för mycket av det goda ibland.
Nu i söndags var det dax för Joacim att bege sig till sitt sommar jobb på scan och har nu avverkat 3 nätter och han tycker det är OK men man har inget liv när man jobbar säger han.......så sant välkommen till verkligheten lille pojk.
Skolan är nu slut och semestern närmar sig fast det är några veckor kvar för våran del. Hur ska denna sommaren bli ?? Ja man vet inte, en dag i taget inget planerat tyvärr.
Saknaden efter Evelina gör sig påmind varje dag, man ser och hör små sommar klädda lekande skrattande barn var man än är. Att bo så nära dagiset som vi gör är just nu bara en nackdel, det som innan var en sån fördel för oss.....
När man som vi har haft en tid med så mycket annat att tänka på och planera till som konfirmationen och studenten, så har ens egen sorg fått kliva åt sidan och nu bubblar den inom en som en vulkan och man inväntar ett utbrott . Jag vet det kommer men inte när...
Varje dag har man så klart skänkt Evelina en tanke och det är svårt att förklara hur man menar och känner....allt måste ut innan man kan vandra vidare på livets stig och samla nya krafter och invänta nästa utbrott ....
Nu hoppas vi på en varm lång sommar och att allt bara ska få kännas bra....trots allt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



