Hjälp Ebba stoppa cancern gala.

Sitter nu här, redo att ge oss iväg till Arenan och den väntande cancer galan......
Det är  blandade känslor och många tankar denna kvällen kommer att ge. Men allt som kan stoppa cancern är något gott.

Men kan förstås inte sluta tänka på att Evelina skulle få vara där med oss i kväll och ha besegrat sin cancer nu och varit frisk förklarad. För just idag för 4 år sen fick vi det definitiva beskedet att Evelina hade ALL och hur medicineringen skulle gå till. Chanserna var stora att hon skulle klara det, men ändå så gick allt så fel.

Ebba som har startat denna insamlingen och galan i kväll är en tjej ,16 år gammal och har besegrat sin cancer. Ebba är en stark energisk tjej som verkligen kämpar för att få slut på all cancer.
Emelie och Ebba går nu mera i samma klass på vård och omsorgs linjen, och båda vill på något sätt jobba med att hjälpa andra människor. Emelie miste sin lilla syster och har sett sjukdomen på nära håll, Ebba har haft den och besegrat den. Så lika men ändå så oerhört olika............

Tänker på dig min ängel puss mamma <3 p="p">

forts.30/10-12

Hej igen . Nu har vi varit på Ebba galan och jag vill säga att den var fantastisk. Dom har verkligen gjort ett bra jobb och en enorm insamling mot cancern. Artisterna var många och väldigt bra bla Hasse Andersson, Monia, Kalle Kristiansson och en väldigt duktig tjej som heter Paula Wreight. Hon hade skrivit en helt ny låt som handlade om en liten kämpe som förlorade kampen mot cancern.
Det var en del väldigt känslosamma stunder och bara efter att galan varat i 10 minuter så brast det för mig, när dom visade filmen som handlar om barn och cancer och där bl a Moas mamma Jenny är med och berättar hur livet är när man har mist sitt barn.................som det egentligen inte finns några ord för men Jenny lyckas förmedla det på ett oerhört fint sätt. När sen även en annan liten kämpe, lille Zeb kommer upp på scenen bränner det innanför ögon locken. En fantastisk kille och vilken lycka.
Jag kunde ju bara önska att vi fått sitta där med Evelina och känna glädjen över att ha besegrat helvetet.....
Det var en kille som satt bredvid mig som berättade sin historia om varför just dom hamnat där ikväll. Den var känslosam men ändå lycka. När jag berättat om Evelina , sa han. Fy fan var stark du är !!!
Nej sa jag , jag är inte stark ,bara jävligt bitter...............

Att få Gråta....

Min älskade tös, jag saknar dig så innerligt mycket och önskar så att du kunde krama mig och ge mig tröst ibland när smärtan är som värst.

Jag har nästan precis kommit hem efter en natts jobb. Man är ganska trött och lite frusen för det var kallt att cykla hem denna morgonen. Det är alldeles stjärnklart på himmelen och halv måne. Om man tittar lite snett över vårt hus,( som jag brukar göra) så lyser där en stor, klar ,stark stjärna så vackert i mörkret.
Jag har döpt den stjärnan till Evelina. För Evelina var/är en liten men ändå så stor stark underbart vacker flicka som hade det varmaste finaste av alla små hjärtan, så därför är det Evelinas stjärna.

När jag vrider om nyckeln och kliver in i hallen ,så tittar 3 par ögon mot mig och välkomnar mig hem.
Det är Evelinas två katter , Gossen och Gustav och så hunden Zack som blir glada över att se mig och hoppas på lite mat. Huset för övrigt sover och allt är tyst och mörkt.

Jag går in på Evelinas rum och tänder datorn, och idag var en sådan dag jag bara måste gå in på bloggen. Jag kollar om där finns o lästa kommentarer sen sist, och det fanns det idag. Att läsa kommentarer på vad jag själv har skrivit, gör mig oftast så mycket starkare och betyder så enormt mycket för oss alla i familjen. Idag var det Mia som hade skrivit så fint till oss och jag brast ut i stor gråt.
Mias dotter Emilia gick med Evelina på dagis ,men är ett par år äldre och dom lekte och gillade varandra. Emilia ska ha sagt så fint (i en kyrka där det var en konsert till insamling för Barn cancer fonden genom Ebba) Jag har mist en kompis i cancer som heter Evelina & jag gjorde inget för att hjälpa henne så därför gör jag detta så dem kan få bort cancern.  Tårarna kunde jag så klart inte hålla tillbaka och det vill jag inte heller, för dom behöver komma ut och lätta på trycket ibland och sen tar man nya tag...en dag i taget

Om ett par veckor är det 4 år sedan Evelina och vi fick beskedet om Leukemi. Hur dagarna efter det skulle se ut fanns det inget svar på då.....i dag vet vi lite mer

Evelinas mormor är den godaste mormor som finns. Hon kämpar på med änglarna så gott det går och försöker komma med nya ideer. För tillfället kan man både köpa armband med små berlocker och nyckel ringar med änglar. Det går bra att ringa till henne 0430-50620 eller 0702-451002 om det finns intresse av något. Ska försöka bli färdig att lägga in någon  bild på dom snart. Att göra änglar har hjälp min mamma i hennes eget sorge arbete efter att ha mist sitt yngsta barnbarn i denna hemska sjukdom. Hon har även fått så mycket respons av vad hon har gjort, och fått så mycket kontakt med andra drabbade på ett eller annat sätt. Så Tack alla ni som får min mamma att orka vidare med allt vad livet innebär.

Nu är det dax att sova en stund och hoppas att drömmarna blir vackra. Hunden Zack har krupit upp i Evelinas säng och snarkar nu högljutt, så han blir inte glad nu när vi ska gå in i min säng.

Ta hand om er och ha en bra dag.
Till alla som kämpar där ute en stor kram och att gråta hjälper för stunden och man får nya krafter till att kämpa vidare. <3 p="p">

Hösten

Hösten har landat. Nu går vi in i den tiden på året som brukar vara väldigt mörk och trist.
Men ibland kan den vara väldigt ro givande och trivsam också.
En lördag som denna sitter man här och undrar vad man ska göra idag. Det är helg och man har längtat hela jobb vekan efter denna dagen ,men när den väl är här så vet man ändå inte varför man har längtat efter den. En lördag som alla andra lördagar den senaste tiden.
Man sover i en evighet för att sen ändå vara helt slut i kroppen när man väl stiger upp.

Idag kan man läsa i Kristianstadsbladet om Ebba som kämpat mot sin cancer och gör en enorm insamling mot cancern. Det är härligt att läsa och se att det finns barn som det går bra för och att cancer monstret inte tar alla med sig. Lika mycket som man känner glädje för alla andra så gör det lika ont i en.
Man slås ner några pinn hål som man lyckats ta sig upp och frågan varför dyker upp igen.
Varför fick inte vår Evelina klara kampen ??

Nu är det dax att ta tag i dagen och försöka få något gjort, det finns alltid något som behöver röjas och göras så man kan skingra alla tankarna.

Trevlig helg alla där ute

I dag fyller Evelina 8 år.............

Vad är det för dag idag...jo det är Evelinas födelsedag....hurra hurra hurra.

Så kom då Evelinas födelsedag. En dag som man har haft i tankarna ett bra tag nu. Alltid lika känslosamt och sorgligt med dessa dagar.
Evelina fyller 8 år idag .....Det kan inte låta bli att komma i mina tankar att hon fick fira sina 4´ a första födelsedagar här på jorden med sin familj. Och idag då så firar hon sin 4´ e födelsedag med sina änglar kompisar i himlen.
Det är svårt att veta hur man ska gå igenom en sån här dag,  fast detta är fjärde gången vi får göra det.

När jag slutade jobbet i morse 05.30 så gick jag och fick 40 minuters skön massage. Sen efter det så körde jag upp till Evelinas viloplats i Åsum. Jag hade förberett kvällen innan med blommor och ljus och Evelinas mormor hade skickat ner en hjärtkrans av ljung med blombud.

När jag kom upp till kyrkogården var det alldeles tyst och vind stilla , solen var uppe och det såg ut att bli en fin dag. Jag plockar bort löv som fallit ner och tänder 6 ljus och placerar ut blommorna,  jag hade även tagit med mig två rosa ballonger som jag började blåsa upp,  första ballongen smäller rakt i ansiktet med en stor knall i denna tysthet,  jag blev först rädd men anade att Evelina busade med mig,
den andra lyckades jag bättre med och lyckades få fast den .

Jag sjöng och pratade med henne så som man gör med sina barn, fast med tårar som aldrig ville ta slut rinnande längs kinderna. Jag sa hej så länge till henne och att hela familjen kommer lite senare.

När man sen kommer hem och ska krypa ner och sova efter nattens jobb, så kommer attackerna och ångesten,  jag gråter och gråter samtidigt som magen krampar sig och jag kämpar efter luft,
ligger och halvskriker ut varför ,varför, och önskar att hon kom till mig.

Efter nästan 45 min i detta tillstånd så tar tröttheten över och jag somnar till hundens snarkningar och ser solen som försöker ta sig in genom rullgardinen.

Och nu efter 8 timmars sömn är det dax att tänka på hur resten av dagen ska bli.
Idag ska vi äta tacos som är Evelinas favorit, alltid när hon fick bestämma så blev det taco och ingen hade något emot det, så det har vi haft varje år, på hennes födelsedag. Sen skulle det bli en jodgubbstårta, men det slutade med att det blir kladdkaka, jordgubbar och grädde, vilket hon också gillade.

Sen när det mörknar i kväll så sänder vi upp en ljuslykta mot  himlen som vi gör varje år.
Det är en annorlunda födelsedag men det är väl bara så här vi kan visa att vi saknar henne och inte glömmer hennes födelsedag, för hon älskade verkligen att få fylla år.
Under sjukhustiden pratade vi om hennes kommande 5 års kalas som hon skulle ha och vilka hon skulle bjuda, och det var ju alla hon kände så klart.

Finns så många frågor men aldrig några svar. Vi längtar verkligen enormt mycket efter vår fina prinsessa, inget är detsamma hur vi än anstränger oss, för tankarna finns där hela tiden och den bittra verkligheten. Men vi kämpar på..........för det måste vi

Grattis Evelina på din 8 års dag/ vi älskar dig Pappa Mamma Emelie Joacim

Äntligen Helg

Jaha så har man jobbat i 4a hela veckor redan efter man hade semester,
otroligt vad tiden går fort, men inte mig emot.
Joacim har gjort sin sista natt på scan för denna gången och för hoppnings vis för gott, för jag vill ju att han ska hitta ett lite roligare jobb.
Joacim sa till sin chef att nu tar han 10 månader semester sen ses dom igen.
Ha ha det kan han glömma att han ska gå här och drälla. På måndag blir det arbets förmedlingen igen.

Emelie bara slöar och njuter av sista dagarna på sommarlovet och på tisdag börjar skolan igen.
Emelie ska gå Vård och Omsorg linjen och hoppas på att kunna få något extra helg jobb någonstans sen.

Som vanligt när det är slut på sommarlovet och allt ska återgå till det "normala " igen så kommer tankar, minnen och allt plågsamt igen. Evelina skulle börja i andra klass och om några veckor fylla 8 år.
I oktober är det fyra år sedan vi fick det tragiska beskedet att Evelina hade ALL (Akut lymfatisk leukemi ) Dessa datum och dagar blir man aldrig av med hur mycket man än försöker. Dom finns där och plågar en hela tiden.

Vi har det ganska ok men vi kämpar dagligen mot det ofattbara som hände vår lilla flicka och så kommer det nog för alltid att vara tyvärr...............
Så tänk på vad ni har och ta vara på all tid tillsammans, det finns så mycket man ångrar i efterhand, när det kan vara försent

Kram till alla kämpar där ute och alla ni andra oxå

Semestern slut och vardagen ska ta vid

Vad 4 veckors semester går fort. Det känns som en evighet när man går på semestern men vipps så är den slut. Och vilken semester sen då. Regn regn regn, inget fint väder alls och ingen strand för vår del. Så nu är det bara att bita ihop och jobba sig igenom ett år tills nästa semester.
Visst har vi haft det avkopplande och skönt ändå. Man kan sammanfatta den med korta ord
Svullen, sol blekt och vatten skadad .......
Vi har varit en tur i Göteborg med husvagnen och några dagar i sommar stugan, men annars har vi mest hållit oss hemma vid. Hunden har ju haft endel turer hos veterinären, men nu verkar han vara återställd igen. Inte nog med att han kastrerades och opererade bort en tumör, utan sen fick han öron inflammation på det efter att ha gått med tratt på huvudet i 10 dagar för att förhindra infektion i såret efter operationen. Så det har blivit endel kontroller hos veterinären och en hel del kronor fattigare.

Joacim sommar jobbar natt på scan så han ser man inte så mycket för sen sover han hela dagen tills det är dax att äta och sen åter till jobbet. Han har 4 veckor kvar att jobba, sen vet vi inte mer vad han ska göra. Han måste verkligen ta tag i sig själv och göra något , han får inte sitta i sin källare och bara spela data ett år till , då blir jag tokig.

Emelie har sommar jobbat på beach handbollen i Åhus som match funktionär och har sitt sista pass idag. Det blev några extra kronor för hennes del i alla fall, men det är inte lätt för en 16 åring att få sommar jobb. Några veckor till sen börjar skolan och allt ska återgå till det "normala" igen.
Emelie ska gå vård och omsorgs linjen på Milner skolan och vi tror att det ska bli bra för henne.

För en annan är det dax att stämpla in på söndag 23.00 för att sen återgå till 1 års slit igen.
Trivs inte direkt med jobbet där jag nu varit i 25 år, men har inte mod och kraft till att söka mig något annat och ingen utbildning heller. Skulle jätte gärna vilja jobba inom vården och känna att man gör nytta och hjälper människor som behöver en. Men jag ska ju inte gnälla när jag inte tar tag i det själv men drömma kan man ju.

Vår älskade Evelina finns med oss i tankar och minne dagligen. Saknaden är oerhörd och plågsam.
Med henne här hos oss skulle livet vara så mycket bättre. Evelina skulle fylla 8 år i september och börjat 2a klass efter sommaren. man kan inte sluta tänka på hur allt kunde varit och hur Evelina skulle sett ut och vad vi skulle gjort på våra semestrar. Inget blev som det skulle............

Därför bär man smärtan inom sig dagligen, när man ser lekande barn , barn som badar,  barn som äter glass , barn som håller sina föräldrar i handen , pratar , skrattar , leker............ja alla små obetydliga ting för många, som betyder allt för oss.....allt som Evelina och vi förlorade................

Såg ett program på tv där en kvinna sa.. Det kommer en dag , då det inte kommer någon morgon dag för oss heller......

Semester och midsommar

Ja då är det semester tider äntligen, ett helt år sen sist så det kan behövas.
Sommaren går ju inte helt oberörd förbi i tankarna om Evelina utan snarare ännu mer än vanligt.
Evelina skulle ha slutat första klass och stått längst fram i kyrkan och sjungit  Idas sommar visa högt och ljuvligt som hon kunde. Hon skulle få vara i centrum och inte sitta hos mig i bänkarna och lyssnat på syskonen som hon gjorde annars och sjöng med bäst hon kunde.
Hon skulle få ha en fin ,troligen rosa klänning och kanske hennes ljusa fina hår uppsatt i någon tofs. Och jag skulle få sitta där och vara en stolt mamma till alla mina fina barn som stått i den kyrkan och sjungit så många gånger. Jag är även nu en mycket stolt mamma ,för underbarare barn kunde jag inte önska. Jag älskar dom alla tre av hela mitt hjärta och ännu mer <3
Evelina fick istället en fin begravning alldeles för tidigt i denna kyrka........


I morgon är det midsommar afton och vi ska umgås med goda vänner som vi alltid gör.
Man äter god mat och tar kanske en nubbe , sjunger och även ett och annat så sällsynt skratt kommer att ljuda.
Emelie är i Turkiet med en kompis och hennes föräldrar så man behöver inte oroa sig att hon är ute och ränner denna kväll. Joacim tillbringar väl maten med oss och även några kompisar till honom , sen beger väl dom sig ut i natten på något kul.


Semestern börjar väl egentligen inte på riktigt förrän på måndag men vi har redan börjat njuta av att få 4 veckors fritt. Ska bli avkopplande och härligt och vi har faktiskt inget inbokat direkt mer än en och annan små tur och en vända till stugan.


På måndag ska hunden kastreras och operera bort en tumör. Bara ordet cancer gör att man får rysningar i hela kroppen men vi får hoppas att allt går bra.
Tänker ofta tillbaka på Evelinas sista dygn, vad hon sa och hur hjälplös hon var vår ängel där i den stora sängen. Känner fortfarande dagligen en sådan ångest och skuld och saknaden är oerhörd. Jag längtar tills den dagen smärtan blir lite mindre och minnena blir lite ljusare..........Älskad i evighet och vi ses en dag <3